METEORA
Metewra

Meteora ligger i utkanten av den thessaliska slätten, 92 km väster om Larissa, på det grekiska fastlandet.

 

meteora3.jpg (21650 bytes)

meteorakloster1.jpg (22466 bytes)

Meteora är en fullkomligt osannolik skog av 24 lodräta svindlande stenstoder vars toppar är bebyggda sedan 1300-talet av kyrkor och kloster. Enligt folktron är dessa gigantiska pelare meteorer, men i verkligheten skapades de av den insjö som en gång täckte slätten.

De beboddes allra först av eremiter som tog sin tillflykt till dess grottor under orostiden på 1000-talet. De bildade med tiden ett litet samhälle för asketer.  Under det ännu oroligare 1300-talet byggdes det på vart och ett av de ointagliga tinnarna ett munkkloster. Munkarna antog samma strikta regler som deras motsvarighet på Athos ( på Chalkidiki) och förbjöd tillträde för alla kvinnor och djur av honkön.

Man har inte lyckats utröna hur de första eremiterna tog sig upp för de lodräta bergssidorna. Legenden säger att den förste eremiten klättrade upp på ett rep som satt fast runt foten på en örn. Men enligt en teori, kan de ha låtit pappersdrakar flyga över topparna, vilka bar snören, fästa till tjockare rep som flätades till de första repstegarna. För att hissa upp byggnadsmaterial till toppen hamrade de troligtvis fast tappar i  skrevor i bergssidan.

meteora3a.jpg (20666 bytes)

Både varor och människor vinschades upp med hjälp av ett  vindspel som installerades 1536. På 1920-talet höggs trappsteg ut ur bergssidan för att göra de återstående sex klostren mer lättillgängliga.

meteora5a.jpg (30638 bytes)

De begränsade utrymmet på stenpelarnas toppar gjorde att byggnaderna blev ytterst oregelbundna till sina former.De flesta är dock byggda i den traditionella blandningen av tegel och stenblock och har ruttnande träbalkonger som livsfarligt hänger ut över de hisnande bråddjupen.

Idag återstår endast sex kloster varav ett kloster  bebos av nunnor och de övriga av munkar.